Uppgradera dig själv och ditt företag med den senaste informationstekniken!

Boka en tretimmars omvärldsuppdatering kring Bitcoin/Blockchain

Det finns alltid något nytt på nätet som förändrar ”verkligheten” och i dagsläget är nog den teknik som kallas ”blockchain”, eller blockkedjan, den mest intressanta. Det är ett komplicerat systembygge där ”learn-by-doing” är den mest effektiva inlärningsmetoden; dvs workshops där man prövar på de nya funktionerna och apparna som bygger på denna nya och verkligt omvälvande decentraliserade teknik.

Internet ”stör” de flesta verksamheter. Att närmare förstå hur är väl investerad tid för alla som på något sätt arbetar med informationshantering, rättigheter, finansiella tjänster, transaktioner, intellektuella tillgångar, patenträtt, juridik och internet i allmänhet. Bland annat.

• Variant 1: Översiktskurs

Omvärldsanalys, marknadsöversikt, bakgrund, applikationer – framtid. 

Den här dragningen innehåller allt som krävs för att man ska få ett grepp kring vad det här med blockkedjor, kryptovalutor och decentraliserad teknik egentligen handlar om, samt en liten mini-workshop där man får pröva på tekniken live, i sin egen mobiltelefon. Om man vågar.

• Variant 2: Teknisk djupdykning

Proof-of-Work vs. Proof-of-Stake, concensus vs. api/applikations-lager, public vs. permissioned/distributed ledgers etc.

Detta är en mer teknisk översikt kring hur blockkedjor fungerar. Den här dragningen är mer anpassad för utvecklare och personer med ”mer teknisk kompetens”. Man får lära sig grunden i hur denna nya teknik drivs och utvecklas. I denna dragning kan jag också addera ytterligare en timme på högsta matematiska nivå, men det är i princip bara lämpligt för erfarna programmerare och utbildade matematiker/datavetare.

Vad några sagt om kursen nyligen:

• ”Tack så mycket för två bra dragningar – hört så mycket positivt! Bland annat från en av våra mycket seniora och insatta konsulter som beskrev din dragning i tisdags som den bästa av MÅNGA han varit på inom Blockchain” – utbildningsansvarig på HiQ.

• ”Du är utan tvekan vårt förstaalternativ om/när vi får frågor av kunder kring blockkedjeteknik.” – bokningsansvarig på Talarforum.

• ”It was really great presentation by you last evening and 2 weeks back. Eye Opener – In short. Thanks a lot.” – utvecklare på ett av Stockholms största IT-konsultbolag.

Jag är van att utbilda på området och har gedigen erfarenhet och kunskap. Detta på grund av att jag bevakat området i åratal som journalist (jag har till exempel just nu bland annat uppdraget som chefredaktör för världens största nyhetssajt på området; news.Bitcoin.com). Jag har också jobbat med så kallad mining i flera år. Mina dragningar har blivit allt effektivare genom åren tack vare uppdrag från såväl universitet som koncernledningar, riksbanker såväl som småbolag.

Kontakta mig för mer info och för att diskutera hur någon av dessa dragningar kan kommuniceras för att passa just ditt bolag/din organisation, eller för att specialanpassa en utbildning på området, genom att skicka ett meddelande till: mejl@nanok.com eller hooka upp med mig på Linkedin, eller Twitter.

P.s. – läs gärna också ”Låt inte blockchain-konsulterna lura skjortan av dig”…

Jag vann Stora Blocktechpriset häromdagen

Jaha, så har man vunnit Stora Blocktechpriset.

I år gavs priset (som delas ut i tre kategorier) till Lantmäteriet, Riksbanken och lilla mig.

Nomineringen löd: ”För att under många år engagerat sig och använt sin position för branschens och teknikens väl”.

Det är ju en fin formulering, men också lite lustig om man betänker ordet ”tekniken”.

Vad är det egentligen?

(Svar: kunskap om processer, skulle jag säga, t.ex. om hur man bearbetar materia och information).

Stora Blocktechpriset
Vinnare av det största av de största av priser inom ”blocktech”. Till vänster syns Mats Snäll från Lantmäteriet. Därefter Björn Segendorf och vice riksbankschef Cecilia Skingsley. Och så jag i röda skor och den förnämliga arrangören Joakim Herlin-Ljunglöf till höger.

Du kanske undrar vad ”blocktech” är för något? Det är helt enkelt ett samlingsuttryck för de applikationer som sprungit ur den teknik som kallas ”blockchain” (som man brukar säga är ”tekniken bakom Bitcoin”), och som är en del av ”nästa Internet”.

Jag är tydligen någon slags expert

Ämnet Bitcoin är betydligt djupare och bredare än vad de flesta föreställer sig och det är inte lätt, om ens möjligt, att vara ”expert” inom alla dess underområden (jag har publicerat en artikel kring just detta här), men visst kan man försöka. Här tar Breakit upp mitt senaste uppdrag, det för världens största sajt med fokus på Bitcoin-relaterade ämnen (till skillnad från sajterna som hamnat i blockchain/VC-träsket); news.Bitcoin.com.

Minivideo från uppdatering kring ”blockchain” på KTH Executive School

Jag höll ett eftermiddagsseminarium på KTH kring ämnet ”blockchain” häromdagen, då man också spelade in en kort liten video för att svara på varför ämnet är så intressant;

Som KTH beskriver saken: ”Blockchain” is the name of a disruptive technology that may be integrated into multiple areas. It is disruptive because it allows businesses to use a completely new method when processing digital transactions. The Harvard Business Review conducted a two-year research project exploring how blockchain technology can securely move and store host ”money, titles, deeds, music, art, scientific discoveries, intellectual property, and even votes”. Furthermore, major portions of the financial industry are implementing distributed ledgers for use in banking, and according to a September 2016 IBM study, this is occurring faster than expected. The credit and debits payments company MasterCard has added three blockchain-based APIs for programmers to use in developing both P2P and B2B payment systems.

What impact will this technology have on your business?”

Ja, ämnet är glödhett helt enkelt för att det handlar om något helt nytt, som både är nyttigt, omvälvande och ”störande” (så kallat ”disruptive).

IIS steppade upp sitt gejm med ett rejält Bitcoin/Blockchain-spår

Kul att medverka på Internetdagarna igår, där IIS hade tagit ett stort kliv framåt genom att dedikera en hel våning åt Bitcoin/Blockchain. Förutom vi ”futurister” som fick hålla korta framföranden och svara på frågor i paneler erbjöds här alla möjliga föreläsningar kring vad den allt mer omtalade ”tekniken bakom Bitcoin” kan göra för världens människor, bolag och organisationer.

Hur jag ”uppfann bloggen” och startade världens första blogg-community

skarmavbild-2016-09-11-kl-08-44-44

Svenska IIS har knåpat ihop en ”svensk Internethistorik”, som ett slags Internetmuseum, där man kort nämner att jag var en av världens första bloggare (-95) och att jag startade världens första blogg-community 1996 (som då hette ”ReLoad”), döpt efter uppdateringsknappen i den dåvarande dominerande webbläsaren Netscape. Det där första året, 1996, var vi bara några ytterst få som jag samlade där på sidan, bland andra Svante Tidholm och Gunnar R Johansson. 1997 gjorde jag sajten mer ”officiell”, webb-adressen http://reload.org registrerades och jag lade till ett helt gäng nya bloggare som också upptäckt att man kunde publicera sina tankar rakt ut till hela världen.

Idén var helt enkelt att man skulle klicka på knappen ”Reload” för att se om något nytt hade lagts in på sidan, och då var jag ju tvungen att lägga in det senaste överst. Det innebar att jag ”uppfann” det sätt som man senare kom att förknippa med en blogg; det vill säga ”reverse-chronological” publicering (det senaste överst istället för underst, som ju annars är brukligt i textformatet). Man kunde också stega sig bakåt i webbdagboken sida för sida och varje inlägg hade sin egen adress (vilket idag i princip är ”definitionen” av en blogg, om det nu finns någon).

Ungefär samtidigt publicerade sig Justin Hall på liknande sätt med en portal-sida på adressen links.net (där Justin fortfarande är aktiv). Även Justin började publicera sidor där det senaste hamnade överst. Så här i efterhand känns ju det valet helt naturligt och självklart, men på den tiden var det något nytt, och det är ju ofta så det är med utvecklande steg här i världen – i efterhand känns de självklara.

Jag fortsatte att ”blogga” i några år till (vi kallade det inte blogg ännu), men fick jobb som reporter på DN -96 och jag lämnade då över sajten Reload.org till David Sundin som utvecklade den vidare till ett ännu bättre bloggverktyg för de bloggare som vi valde ut att tillhöra samlingen (det var tänkt som lite av en ”best-of”-sida).

Runt 1998 hade David inte heller längre tid med sajten då han blev en webbproducentstjärna med många välbetalda uppdrag (och bloggen var ännu inte kommersiell) – och strax därefter (-99) startade Blogger.com och senare en mängd andra liknande sidor/verktyg (som Lunarstorm) och Reload föll i glömska. Men många av de tidiga bloggarna i Sverige samlades på den tiden på Reload och de flesta är idag aktiva på olika sätt i Internet-branschen, eller som författare/skribenter på olika sätt. Ett exempel är Petra Jankov som själv beskriver Reload-tiden så här.

/Nanok Bie

Bitcoin-formeln lyder: ”Energi / Tid = Sanning”

Bitcoin är en teknik som kommer att revolutionera världens ekonomier men också många andra former av informationshantering i allmänhet. Jag har skrivit ganska många rader om det hela, t.ex. i form av essän ”The Bitcoin Formula” där jag enligt definitionen lägger fram ”en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne med ett populärt framställningssätt”. Det vill säga att jag förklarar hela saken utan att använda några särskilt komplicerade tekniska termer.

Ibland skriver folk på nätet förkortningen ”ELI5”, vilket står för ”Explain It Like I’m 5”, men ”The Bitcoin Formula” siktar mer på en slags ”ELI50”, eftersom du hittar en hel del ”filosofiska” vinklar och referenser till naturvetenskap i texten.

Gör dig själv en tjänst och läs den!

Jag har har också skrivit en hel del om fenomenet på svenska. Några av de texterna hittar du här: nanok.tumblr.com. Vill du veta ännu mer så kan du läsa vidare på min blogg på ämnet: Webonanza.com och lyssna till podcastarna på samma länk. Men kom ihåg, de första 3-4 gångerna som man tror att man fattat grejjen så har man inte det. Ämnet är betydligt mer komplicerat och djupt än det verkar vara på ytan.

Internetdagarna: Varför har medierna så ofta fel om ny teknik?

Missa inte ”Expertpanel 2 – Blockchain i framtiden & hur det kommer att förändra samhället” på Internetdagarna den 21-22 november. Här samlas ett gäng förståsigpåare för att dryfta den utveckling på nätet som hotar att ”disrupta” finans- och bankbranschen (”blockchain”).

skarmavbild-2016-09-11-kl-13-28-00

Deltagarlistan i denna panel presenteras som följer:

”Smarta kontrakt kan förenkla och effektivisera i framtiden, men det finns också en risk att man tappar kontrollen i både smått och stort. – Jörgen Modin

Varför har medierna oftast fel när de rapporterar kring ny teknik, och hur påverkar den världsbild de skapar utvecklingen? – Nanok Bie

Är Blockchain en framtidsteknologi? Hur kommer det sig att framtiden är så svår att förutse, när vi anser det självklart – i efterhand – att disruptiva uppfinningar skulle få genomslag? – Troed Sångberg

Molnpengar i utvecklingsländer – Sergej Kotliar”

Vi får alla 5 minuter var att presentera varsin liten tes, med efterföljande frågor från publiken och diskussion. Själv hoppas jag leverera en liten analys kring varför det så ofta blir fel när våra stora medier ska rapportera kring ny teknik.

Här är Internetdagarnas sajt, och här är Bitcoin/Blockchain-spåret.

Samlade artiklar

skarmavbild-2016-09-13-kl-10-05-10Jag har producerat/medverkat i ett okänt antal tv-inslag och skrivit tusentals artiklar. Det stora flertalet finns inte längre kvar på nätet, men här och där finns det några samlingar kvar.

SVT-inslag och artiklar

Om man till exempel söker på SVT.se dyker i alla fall något hundratal artiklar och inslag upp. Ämnena är spridda, men de flesta berör på ett eller annat sätt informationsteknik, vilket var mitt specialistområde på SVT. Där finns t.ex en arkiverad version av en av de första publiceringarna som fick mycket uppmärksamhet, många tusen Facebook-delningar och ledde till Rapport 19:30-inslag; denna där jag frågar varför de sociala medie-jättarna själva är så anonyma och svåra att nå? Tyvärr har man bytt publiceringssystem sedan dess så en del resurser (som bilder och samlade delningar) har fallit bort.

Metro-tips

Jag skrev också mer än 1000 artiklar/notiser för Metro åren 2006-2011. Även de flesta av dem är numera försvunna från nätet. Jag sparade dock själv ner ett stort antal av de små dagliga webbtipsen, här är den listan (sidan är LÅNG (cirka 100 000 ord), så ha lite tålamod när den laddar). Förvånansvärt många av de ”gamla” tipsen är lika giltiga idag. Efter ett antal stickprov kan jag konstatera att de flesta av sajterna finns kvar och fungerar lika bra idag (men inte allt såklart), dock fungerar bara ett litet antal av själva länkarna i den här texten (på grund av att jag själv bytt publiceringssystem sedan dess). Jag sparar ändå ner texten och är det någon särskild länk du vill återupptäcka skicka mig ett mejl så tar jag en titt i den gamla databasen och levererar.

skarmavbild-2016-09-13-kl-10-14-05Krönikor i tidningen Journalisten

Jag skrev också ett stort antal krönikor i papperstidningen Journalisten före år 2011, och eftersom man inte bytt publiceringssystem sedan dess (vilket många andra medier gjort) så finns de flesta av dem också kvar på nätet här. Jag kan ju själv då titta tillbaka för att se om mina egna förutsägelser och spådomar slagit in, och än så länge har jag inte hittat något galet. Kolla t.ex denna från 2011 som jag återupptäckte, där jag siar kring hur framgångarna för tidningarnas app-satsningar skulle utvecklas framöver.

Diverse papperstidningar

Jag jobbade på DN 1996-2000 och publicerade ett oräkneligt antal texter, först och främst i papperstidningen men allteftersom nätet växte fick de också sina digitala motsvarigheter. Ytterst lite finns dock kvar online idag. Detsamma gäller de tusentals ännu äldre papperspubliceringar med min underskrift som publicerades i Nöjesguiden, Darling och andra tidningar som jag inte ens minns titlarna på just här och nu. ehandelNöjesguiden gjorde någon slags ”best of”-samling för sitt 30-årsjubileum häromåret och då inkluderade de till exempel den här artikeln, som jag tycker blev rätt bra och som står sig än idag.

Övrigt

En del av mina texter har återpublicerats i avhandlingar och böcker. Jag ska försöka hitta några av dem i mitt arkiv (vinden), skanna och lägga upp här när tid så ges. Jag har ju också skrivit en bok. Ska se till att skanna och lägga till den här också inom sinom tid.