Jag vann Stora Blocktechpriset häromdagen

Jaha, så har man vunnit Stora Blocktechpriset.

I år gavs priset (som delas ut i tre kategorier) till Lantmäteriet, Riksbanken och lilla mig.

Nomineringen löd: ”För att under många år engagerat sig och använt sin position för branschens och teknikens väl”.

Det är ju en fin formulering, men också lite lustig om man betänker ordet ”tekniken”.

Vad är det egentligen?

(Svar: kunskap om processer, skulle jag säga, t.ex. om hur man bearbetar materia och information).

Stora Blocktechpriset
Vinnare av det största av de största av priser inom ”blocktech”. Till vänster syns Mats Snäll från Lantmäteriet. Därefter Björn Segendorf och vice riksbankschef Cecilia Skingsley. Och så jag i röda skor och den förnämliga arrangören Joakim Herlin-Ljunglöf till höger.

Du kanske undrar vad ”blocktech” är för något? Det är helt enkelt ett samlingsuttryck för de applikationer som sprungit ur den teknik som kallas ”blockchain” (som man brukar säga är ”tekniken bakom Bitcoin”), och som är en del av ”nästa Internet”.

Jag är tydligen någon slags expert

Ämnet Bitcoin är betydligt djupare och bredare än vad de flesta föreställer sig och det är inte lätt, om ens möjligt, att vara ”expert” inom alla dess underområden (jag har publicerat en artikel kring just detta här), men visst kan man försöka. Här tar Breakit upp mitt senaste uppdrag, det för världens största sajt med fokus på Bitcoin-relaterade ämnen (till skillnad från sajterna som hamnat i blockchain/VC-träsket); news.Bitcoin.com.

Minivideo från uppdatering kring ”blockchain” på KTH Executive School

Jag höll ett eftermiddagsseminarium på KTH kring ämnet ”blockchain” häromdagen, då man också spelade in en kort liten video för att svara på varför ämnet är så intressant;

Som KTH beskriver saken: ”Blockchain” is the name of a disruptive technology that may be integrated into multiple areas. It is disruptive because it allows businesses to use a completely new method when processing digital transactions. The Harvard Business Review conducted a two-year research project exploring how blockchain technology can securely move and store host ”money, titles, deeds, music, art, scientific discoveries, intellectual property, and even votes”. Furthermore, major portions of the financial industry are implementing distributed ledgers for use in banking, and according to a September 2016 IBM study, this is occurring faster than expected. The credit and debits payments company MasterCard has added three blockchain-based APIs for programmers to use in developing both P2P and B2B payment systems.

What impact will this technology have on your business?”

Ja, ämnet är glödhett helt enkelt för att det handlar om något helt nytt, som både är nyttigt, omvälvande och ”störande” (så kallat ”disruptive).

IIS steppade upp sitt gejm med ett rejält Bitcoin/Blockchain-spår

Kul att medverka på Internetdagarna igår, där IIS hade tagit ett stort kliv framåt genom att dedikera en hel våning åt Bitcoin/Blockchain. Förutom vi ”futurister” som fick hålla korta framföranden och svara på frågor i paneler erbjöds här alla möjliga föreläsningar kring vad den allt mer omtalade ”tekniken bakom Bitcoin” kan göra för världens människor, bolag och organisationer.

Hur jag ”uppfann bloggen” och startade världens första blogg-community

skarmavbild-2016-09-11-kl-08-44-44

Svenska IIS har knåpat ihop en ”svensk Internethistorik”, som ett slags Internetmuseum, där man kort nämner att jag var en av världens första bloggare (-95) och att jag startade världens första blogg-community 1996 (som då hette ”ReLoad”), döpt efter uppdateringsknappen i den dåvarande dominerande webbläsaren Netscape. Det där första året, 1996, var vi bara några ytterst få som jag samlade där på sidan, bland andra Svante Tidholm och Gunnar R Johansson. 1997 gjorde jag sajten mer ”officiell”, webb-adressen http://reload.org registrerades och jag lade till ett helt gäng nya bloggare som också upptäckt att man kunde publicera sina tankar rakt ut till hela världen.

Idén var helt enkelt att man skulle klicka på knappen ”Reload” för att se om något nytt hade lagts in på sidan, och då var jag ju tvungen att lägga in det senaste överst. Det innebar att jag ”uppfann” det sätt som man senare kom att förknippa med en blogg; det vill säga ”reverse-chronological” publicering (det senaste överst istället för underst, som ju annars är brukligt i textformatet). Man kunde också stega sig bakåt i webbdagboken sida för sida och varje inlägg hade sin egen adress (vilket idag i princip är ”definitionen” av en blogg, om det nu finns någon).

Ungefär samtidigt publicerade sig Justin Hall på liknande sätt med en portal-sida på adressen links.net (där Justin fortfarande är aktiv). Även Justin började publicera sidor där det senaste hamnade överst. Så här i efterhand känns ju det valet helt naturligt och självklart, men på den tiden var det något nytt, och det är ju ofta så det är med utvecklande steg här i världen – i efterhand känns de självklara.

Jag fortsatte att ”blogga” i några år till (vi kallade det inte blogg ännu), men fick jobb som reporter på DN -96 och jag lämnade då över sajten Reload.org till David Sundin som utvecklade den vidare till ett ännu bättre bloggverktyg för de bloggare som vi valde ut att tillhöra samlingen (det var tänkt som lite av en ”best-of”-sida).

Runt 1998 hade David inte heller längre tid med sajten då han blev en webbproducentstjärna med många välbetalda uppdrag (och bloggen var ännu inte kommersiell) – och strax därefter (-99) startade Blogger.com och senare en mängd andra liknande sidor/verktyg (som Lunarstorm) och Reload föll i glömska. Men många av de tidiga bloggarna i Sverige samlades på den tiden på Reload och de flesta är idag aktiva på olika sätt i Internet-branschen, eller som författare/skribenter på olika sätt. Ett exempel är Petra Jankov som själv beskriver Reload-tiden så här.

/Nanok Bie

Bitcoin-formeln lyder: ”Energi / Tid = Sanning”

Bitcoin är en teknik som kommer att revolutionera världens ekonomier men också många andra former av informationshantering i allmänhet. Jag har skrivit ganska många rader om det hela, t.ex. i form av essän ”The Bitcoin Formula” där jag enligt definitionen lägger fram ”en kort avhandling över ett vetenskapligt ämne med ett populärt framställningssätt”. Det vill säga att jag förklarar hela saken utan att använda några särskilt komplicerade tekniska termer.

Ibland skriver folk på nätet förkortningen ”ELI5”, vilket står för ”Explain It Like I’m 5”, men ”The Bitcoin Formula” siktar mer på en slags ”ELI50”, eftersom du hittar en hel del ”filosofiska” vinklar och referenser till naturvetenskap i texten.

Gör dig själv en tjänst och läs den!

Jag har har också skrivit en hel del om fenomenet på svenska. Några av de texterna hittar du här: nanok.tumblr.com. Vill du veta ännu mer så kan du läsa vidare på min blogg på ämnet: Webonanza.com och lyssna till podcastarna på samma länk. Men kom ihåg, de första 3-4 gångerna som man tror att man fattat grejjen så har man inte det. Ämnet är betydligt mer komplicerat och djupt än det verkar vara på ytan.

Internetdagarna: Varför har medierna så ofta fel om ny teknik?

Missa inte ”Expertpanel 2 – Blockchain i framtiden & hur det kommer att förändra samhället”Internetdagarna den 21-22 november. Här samlas ett gäng förståsigpåare för att dryfta den utveckling på nätet som hotar att ”disrupta” finans- och bankbranschen (”blockchain”).

skarmavbild-2016-09-11-kl-13-28-00

Deltagarlistan i denna panel presenteras som följer:

”Smarta kontrakt kan förenkla och effektivisera i framtiden, men det finns också en risk att man tappar kontrollen i både smått och stort. – Jörgen Modin

Varför har medierna oftast fel när de rapporterar kring ny teknik, och hur påverkar den världsbild de skapar utvecklingen? – Nanok Bie

Är Blockchain en framtidsteknologi? Hur kommer det sig att framtiden är så svår att förutse, när vi anser det självklart – i efterhand – att disruptiva uppfinningar skulle få genomslag? – Troed Sångberg

Molnpengar i utvecklingsländer – Sergej Kotliar”

Vi får alla 5 minuter var att presentera varsin liten tes, med efterföljande frågor från publiken och diskussion. Själv hoppas jag leverera en liten analys kring varför det så ofta blir fel när våra stora medier ska rapportera kring ny teknik.

Här är Internetdagarnas sajt, och här är Bitcoin/Blockchain-spåret.

Samlade artiklar

skarmavbild-2016-09-13-kl-10-05-10Jag har producerat/medverkat i ett okänt antal tv-inslag och skrivit tusentals artiklar. Det stora flertalet finns inte längre kvar på nätet, men här och där finns det några samlingar kvar.

SVT-inslag och artiklar

Om man till exempel söker på SVT.se dyker i alla fall något hundratal artiklar och inslag upp. Ämnena är spridda, men de flesta berör på ett eller annat sätt informationsteknik, vilket var mitt specialistområde på SVT. Där finns t.ex en arkiverad version av en av de första publiceringarna som fick mycket uppmärksamhet, många tusen Facebook-delningar och ledde till Rapport 19:30-inslag; denna där jag frågar varför de sociala medie-jättarna själva är så anonyma och svåra att nå? Tyvärr har man bytt publiceringssystem sedan dess så en del resurser (som bilder och samlade delningar) har fallit bort.

Metro-tips

Jag skrev också mer än 1000 artiklar/notiser för Metro åren 2006-2011. Även de flesta av dem är numera försvunna från nätet. Jag sparade dock själv ner ett stort antal av de små dagliga webbtipsen, här är den listan (sidan är LÅNG (cirka 100 000 ord), så ha lite tålamod när den laddar). Förvånansvärt många av de ”gamla” tipsen är lika giltiga idag. Efter ett antal stickprov kan jag konstatera att de flesta av sajterna finns kvar och fungerar lika bra idag (men inte allt såklart), dock fungerar bara ett litet antal av själva länkarna i den här texten (på grund av att jag själv bytt publiceringssystem sedan dess). Jag sparar ändå ner texten och är det någon särskild länk du vill återupptäcka skicka mig ett mejl så tar jag en titt i den gamla databasen och levererar.

skarmavbild-2016-09-13-kl-10-14-05Krönikor i tidningen Journalisten

Jag skrev också ett stort antal krönikor i papperstidningen Journalisten före år 2011, och eftersom man inte bytt publiceringssystem sedan dess (vilket många andra medier gjort) så finns de flesta av dem också kvar på nätet här. Jag kan ju själv då titta tillbaka för att se om mina egna förutsägelser och spådomar slagit in, och än så länge har jag inte hittat något galet. Kolla t.ex denna från 2011 som jag återupptäckte, där jag siar kring hur framgångarna för tidningarnas app-satsningar skulle utvecklas framöver.

Diverse papperstidningar

Jag jobbade på DN 1996-2000 och publicerade ett oräkneligt antal texter, först och främst i papperstidningen men allteftersom nätet växte fick de också sina digitala motsvarigheter. Ytterst lite finns dock kvar online idag. Detsamma gäller de tusentals ännu äldre papperspubliceringar med min underskrift som publicerades i Nöjesguiden, Darling och andra tidningar som jag inte ens minns titlarna på just här och nu. ehandelNöjesguiden gjorde någon slags ”best of”-samling för sitt 30-årsjubileum häromåret och då inkluderade de till exempel den här artikeln, som jag tycker blev rätt bra och som står sig än idag.

Övrigt

En del av mina texter har återpublicerats i avhandlingar och böcker. Jag ska försöka hitta några av dem i mitt arkiv (vinden), skanna och lägga upp här när tid så ges. Jag har ju också skrivit en bok. Ska se till att skanna och lägga till den här också inom sinom tid.

”Låt inte blockchain-konsulterna fakturera skjortan av dig” (Gästkrönika i Breakit)

skarmavbild-2016-09-09-kl-13-11-08

Jag skrev några rader i Breakit om de nya ”blockchain”-konsulterna som utlovar lösa allehanda problem med en och samma skiftnyckel. Nedan finns en kopia av texten, som publicerades den 18:e juli 2016.


Blockchain beskrivs som en teknik som kan lösa nästan vad som helst. Det är en perfekt grund för att lura storbolag som är rädda för att missa nästa stora grej, skriver Nanok Bie i en gästkrönika.

 

Enligt flera sammanställningar finns det nu närmare 1000 ”blockchain”-baserade bolag världen över och nästan varje dag startas ett nytt där grundarna söker riskkapital.

Konsulterna kan kapitalisera på den enorma förvirring som råder kring begreppet blockchain. Deras presumtiva kunder, exempelvis banker, drivs till stor del av så kallad fear of missing out – eftersom de varje dag får höra att blockchain är viktigt, men de har ingen större förståelse för vad det egentligen är.

Så vad är ”blockchain”?

Enkelt uttryckt är det ett begrepp som uppkom ur bitcoin-hysterin efter att folk tröttnat på så kallade ”altcoins”, det vill säga kopior av bitcoin. Ingen av dessa kopior lyckades.

Såhär några år efter den mest hysteriska altcoin-hypen finns det dock fortfarande många som drömmer om att bli rika snabbt på samma sätt som några av de verkligt tidiga bitcoin-grävarna blev. Man vill skapa sin egen kopia, utan att fatta vad det egentligen är som ger bitcoin sitt värde.

Nu säger till exempel det nystartade svenska ”blockchain”-bolaget Norbloc att de ska hjälpa bankerna med reglerna kring ”know your customer” – alltså detta att bankerna måste känna till vilka de handlar med.

Men det har ingenting alls med ”blockchain” att göra, och är ett bra exempel på den förvirring som ofta uppstår kring ”blockchain”. Svenska Cryex har också försökt göra något liknande med ”blockchain-teknik”, och misslyckats.

Ordet ”blockchain” dök först upp i själva koden till den första bitcoin-klienten, där orden ”block chain” (med ett mellanslag) förekom. Det är benämningen på den ständigt växande och distribuerade databasen som ligger till grund för bitcoin, som fungerar som en sorts bokföringsfil.

Poängen med blockkedjan är att vem som helst ska kunna ansluta sig till dess nätverk och verifiera eller överföra transaktioner i nätverket. Det kallas för en decentraliserad lösning.

Blockkedjan är helt enkelt en slags databas. Men dess säkerhet är helt beroende av att det nätverk som driver den förfogar över mer processorkapacitet än någon som skulle vilja attackera databasen.

Bitcoins blockkedja säkras av energi istället för lösenord, i form av elektricitet. Det är ett helt nytt sätt att säkerställa data. Men det är ett mycket långsamt system jämfört med moderna databaser, och det passar inte finansinstituten.

En blockkedja uppdateras med många sekunders eller minuters fördröjning.

Det är snigelfart jämfört med de databaser som sociala nätverk eller banker använder och som kan uppdatera många olika delar av sitt innehåll synkront och på bara mikrosekunder.

Det finns flera poänger med att behålla de manuella ”checkpunkterna” i sådana system, så att inte en hacker plötsligt kan gå in och ändra på mängder av känslig information knutet till privatpersoner eller företag.

Blockchain-konsultbolagen tänker sig en så kallad ”federaliserad” blockkedja, där bara vissa utvalda aktörer har tillgång (till exempel ett antal banker, medelst lösenord). Men att då använda blockchain blir oerhört ineffektivt. Själva poängen med blockkedjan som lösning är att man inte ska behöva ha lösenord, id-kort eller andra klassiska know your customer-kontroller.

Det kan därför tyckas förbluffande att så många konsulter vill sälja på företag ”blockchain”-tjänster. Men så fungerar ofta hajp-cyklerna inom IT-världen. Vd:ar, finanschefer och inköpare har helt enkelt inte haft tid och möjlighet att sätta sig in i vad den senaste tekniken egentligen innebär, vilket skapar en perfekt marknad för IT-konsulter att raka in riskkapital och timarvoden.

Det enkla rådet till bolagsledningar blir alltså: Var mycket skeptisk till ”blockchain”. Ställ klara och tydliga frågor och kräv svar som man enkelt förstår.

Hur, precis, i praktiken, steg-för-steg, med exemplifierande use-cases, skulle tekniken effektivisera?

Det är något som de där 1000 bolagen hittills haft mycket svårt att tydliggöra.