Man kan fånga verkligheten genom att beskriva den. Det är ju så den egna världsbilden har formats; genom andras beskrivningar.
Vad verkligheten ”är” vet vi människor faktiskt inte. Det finns många teorier och förslag, men ingen kan med säkerhet säga hur verkligheten är beskaffad. Vi vet inte ens hur den mest grundläggande komponenten av universum fungerar; dvs gravitationen.
Vi förstår inte heller vårt eget medvetande. Och det framstår allt mer som att kvantfysiken faktiskt inte är rätt teori. Verkligheten befinner sig inte på två platser samtidigt, det är en förvirring som uppstått på grund av matematiken som används. Idén om ”the measurement problem” är felaktig, enligt nyare teorier (”som intuitionist mathematics”). Verkligheten har aldrig blivit kvantfysisk, även om ljus kan räknas i fotoner eller ”kvanta”, enligt den här teorin.
Det är en mänsklig idé att när vi mäter så bestämmer sig verkligheten. Det är en väldigt självcentrerad syn. I själva verket så tuffar verkligheten på utan att behöva ta några beslut om var den ska befinna sig. Den ”bestämmer” sig inte. Den bryr sig inte om våra mätningar. Det är människans medvetande som ”bestämmer”, som får reda på resultatet av mätningen.
Tolkingen av resultatet av mätningen är inte lika med verkligheten, helt enkelt, som vi har trott.
Det är istället våra mätmetoder som ”hittar” på idén om att verkligheten är utsmetad överallt tills vi har mätt. Men sanningen är bara att vi inte vet var saker och ting befinner sig, förrän vi mäter. Då vet den som mäter vad den har mätt. Men redan den premissen har tvingat in verkligheten i vårt eget tänkande och observerande (mätande).
Verkligheten behöver ju varken ”veta” eller mäta, den har inte hänt ”ännu”, den händer hela tiden överallt.
Det Google nu babblar om; att deras beräkning genomförts i multipla universum, låter ju sensationellt, men vad är det egentligen som talar för att så är fallet? Våra medier vidarebefordrar dock gärna det PR-budskapet på förstasidorna som gratisreklam för det stora annons- och spamsorterarbolaget. Troligen har något annat hänt.
Liksom Newtons lagar ger kvantfysiken oss användbara verktyg, men ingen av teorierna förklarar den faktiska verkligheten (!).
Googles senaste kvantpåstående är ju ännu en såndär teoretisk hittepå-grej, som inte går att kontrollera. Deras förra påstående om ”quantum supremacy” höll inte i många veckor innan en klassisk dator hade löst samma problem… varför skulle det vara annorlunda nu?
Det är skönt för mig att få reda på dessa nya idéer, då jag alltid varit så irriterad på Shrödingers katt, och aldrig accepterat idén att katten är både död och levande samtidigt, vilket man ytligt fick lära sig i skolan, utan närmare förklaring. Man skulle bara acceptera att så är fallet i kvantfysiken.
Tvärtom var det ett skämt från Shrödingers sida. Självklart är katten inte död och levande samtidigt.