Mediet är meddelandet

SVT Opinion: ”Bitcoin tar tillbaka den ekonomiska demokratin”

Skärmavbild 2016-08-26 kl. 10.42.42

Jag skrev detta debattinlägg för SVT Opinion i oktober 2014, om de sällan förstådda fördelarna med en valuta som centralbanker och regeringar inte kan blåsa upp och devalvera.

Här är en kopia på den publicerade texten (utifall den försvinner från SVT.se, vilket texter ju brukar göra då och då när mediehusen byter publiceringsplattform);

”Bitcoin tar tillbaka den ekonomiska demokratin”

”Ny omstörtande teknik feltolkas ofta i sin barndom. Att säga att Bitcoin inte är ‘riktiga pengar’ visar på historielöshet”, skriver Nanok Bie.

”I och med dagens räntebesked är det uppenbart att dagens ekonomiska system är i kris. Som tur var finns ett alternativ.

I flera år har svenska medier och finansfolk sågat Bitcoin i intervjuer, reportage och blogginlägg. Trots detta fortsätter tekniken att breda ut sig och i många länder satsas det just nu miljarder i nya bitcoin-relaterade projekt.

Varför det kan man undra – om det nu är en så dålig och ständigt kraschande valuta? Jo, bakom bitcoin döljer sig en revolutionerande uppfinning. Den kallas blockkedjan, och den kommer att förändra vårt samhälle i grunden – ungefär med samma kraft som webben gjort nu i 20 år.

Ny omstörtande teknik feltolkas ofta i sin barndom. Att säga att Bitcoin inte är ‘riktiga pengar’ visar på historielöshet. Dagens papperspengar är ett relativt nytt påfund. Tidigare användes guld och silver och marknaden satte priset.

Guld är pengar. Bitcoin är pengar, om man vill. Men Bitcoin är så oerhört mycket mer. De är programmerbara pengar.

Det har fått tiotusentals programmerare och entreprenörer världen över att hitta på helt nya tjänster och appar. De kommer nu som en lavin.

Många har också börjat tala om blockkedjan som uttryck för yttrandefrihet, eftersom vilken text-information som helst kan ‘stämplas’ in i Bitcoins blockkedja – och ingen kan ändra på informationen efter att den signerats kryptografiskt.

Resultatet är bland annat ökad jämlikhet. Alla får lika stor rätt att bestämma över mellan vilka parter information (som värden) ska kunna överföras.

Den amerikanska regeringen kan då exempelvis inte stoppa donationer till organisationer de inte gillar (som Wikileaks, som överlevde den olagliga blockaden tack vare sina bitcoin).

I dagsläget har USA nästintill full kontroll över västvärldens medborgares transaktioner genom trojkan Visa, Mastercard och Paypal, och de privata bankerna bestämmer resten. Att leva utan kreditvärdighet i dagens samhälle är ett rejält handikapp.

Det är därför Ryssland nu bygger sitt eget finanssystem och tvingar Kina att betala för olja och gas i rubel istället för dollar. Valutor är big business.

Att Bitcoin-systemet dessutom utlovar bot mot den accelererande inflationen i dagens valutor, mot fractional-reserve-systemets växande skuldberg, mot vissa sorters finanskriser, bostadsbubblor och mot Occupy Wall Street-panik är bara en trevlig bonus.

Men hur fungerar det då? I grunden löser blockkedjan ett problem som många matematiker försökt sig på under åren. Få, om någon, vet vem som kom på lösningen. Det är dock mindre viktigt då mjukvaran är öppen källkod. Men att förstå det tekniska tar tid.

Konceptuellt sett är det mycket enklare att förstå: med blockkedjan kan man för första gången någonsin tidsstämpla publik information utan en central part och på ett sätt som gör att alla inblandade ändå litar på tidstämpeln.

2009 gjordes de första transaktionerna i systemet, i det första ”blocket”. Genom att låta ett frivilligt nätverk av datorer tävla om att hitta den kryptografiska ”nyckeln” till nästa block av transaktioner verifieras informationen utan en central punkt.

Informationen kan exempelvis vara en valuta. Men lika gärna intellektuella rättigheter, intelligenta agenter, nätverks- och dataresurser och mycket mycket annat.

Med bitcoin kan man föra över mycket små eller mycket stora värden nästan helt utan avgift, snabbt och globalt. Klart bankerna känner sig hotade, ungefär som när skiv- och filmbolagen utmanades av bittorrent, men ”if you can’t beat them, join them” borde de tänka.

Bitcoin funkar lika bra på banken (kolla in utmanare som Circle, Simple och Coinbase) – och kan användas som ett komplement till fiat- och fractional-reserve-systemen. Bankerna har ju till och med möjligheten att ta ledningen här och nu om de vill – i och med att de redan har alla system klara med identifiering, bank-på-nätet och i mobilen.

IBM, JP Morgan med flera håller för övrigt just nu på att bygga sina egna kopior av Bitcoin.

Men Bitcoin låter också exempelvis små entreprenörer på landsbygden i tredje världen börja köpa och sälja varor och tjänster genom en enkel bitcoinplånbok i sin mobil. De är idag ointressanta för den amerikanska trojkan.

Bitcoin gör alltså överenskommelser mellan människor mycket billigare att bekräfta än i dagsläget. Men det handlar inte om att ersätta kreditkortet på ICA – det funkar ju redan bra – utan om att låta alla människor i världen få samma demokratiska rättighet att uttrycka sig och ha tillgång till vår gemensamma världsekonomi.

Och som man säger i USA: ”money is free speech” (pengar är yttrandefrihet).

Det är alltså hög tid att även svenska medier och finansfolk tar sig tiden att förstå detta nya system – annars riskerar vi att hamna än längre efter. För ingen kan väl rimligen anse att Ingves ska behöva sänka räntan ytterligare nu?”